En duktig flicka.

Vissa dagar får man mycket gjort och idag var en sådan dag. Drog igång i morse med ett megaseminarium på fyra timmar. Cyklade hem och gjorde slag i min nya pluggrutin, nämligen att renskriva seminariumanteckningarna direkt efter. Mycket givande eftersom jag då inte har glömt allt. Eftermiddag flöt på i soffan med en propisition om "god redovisningssed" och en och annan sida om pensionsavdrag vid beskattning. Cyklade (trots regn!) upp till IKSU, spinnade, rullade hem, åt, städade... Kände mig som en riktigt duktig flicka.

Det höll nästan hela dagen ut. Slutade med ett magkatarrsanfall, något som påminde mig om varför jag inte ska hålla på som jag gör. Jag borde ha gjort som min kloka vän Clara i stället - stannat hemma i slasket, läst och bakat. Men det är inte sent att ta igen. Med lite mörk choklad, te, Stacey Kent i högtalarna och nya Damernas värld lugnade min höga puls ner sig. Att jag aldrig lär mig.

Men det är lätt att bara köra på. Extra lätt har jag att öka tempot när det finns ett tickande snart inom mig. Snart lämnar jag det här, snart får jag vila. Det är som sista armhävningen på body pumpen - det spelar ingen roll hur trött jag är, slutet är nära och då trycker jag på. Mitt snart kommer på Ondag då jag har en välbehövlig pause från Umeålivet för varmare breddgrader. Och fy fasen vad jag är värd det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0