sannapannan

Jag är kär. Hela galet tokkär, i världens underbaraste skapelse. Det var igår jag fann den - den ultimata klänningen. Efter ett antal mer eller mindre provshyttsbesök fick jag en uppenbarelse. Kanske fick min plånbok lida lite mer än vad jag hade räknat med men är det inte bättre att köpa en klänning som man verkligen avgudar än att köpa tre stycken halvdana? Sedan är det faktiskt svårt att sätta en prislapp på pure love. Redan nu på onsdag ska det nyaste inslaget till min cocktailklänningssamling ska ut och visa vad den går för när jusristföreningen anordnar vin och ostprovning med dresskoden "fancy". Jag tror jag och min nya kärlek kommer ha ett fantastiskt förhållande.

För övrigt tror jag att har håller på att förvandlas till en kiwi (nya zeeländare). Efter att de senaste veckorna ha tittat förundrat på hur lite tjejerna här nere har på sig på kroppen och hur tajt/kort/litet allt är kom jag på mig själv med att köpa ett par minishorts och en klänning som förmodligen inte är längre än vad man kallar ett längre skärp. Jag vet inte om det är värmen som drar mig åt detta håll, eller om det är existensen över mina relativt bruna ben som slår igenom, men nu ligger plaggen i alla fall i min låda och väntar på att bäras. Men hej, man tar seden dit man kommer, eller hur var det?