sannapannan

Jaha, ett förhållande till i min umgängeskrets har tagit slut. Det är nästan att jag inte reagerar längre. Det är det nionde paret jag känner som har valt att gå åt varsitt håll sedan maj. Jag räknade ut att mer än 2/3 av alla par jag känner (som är i min ålder) har brytit under det senaste kvartalet. Det är konstigt att alla tar beslutet samtidigt. Är det så att man påverkas av vad andra väljer att göra med sina liv? Blir man "inspirerad"? Får andras trasiga förhållanden oss själva att fundera över vårt eget bo? Vad orsaken än är tror jag minsann det går en epidemi, sad but true. Jag är ledsen att säga att jag verkligen inte är något undantag.

Forsatte i samma dystra tanke och räknade efter hur många av mina nära vänner som har föräldrar som fortfarande håller ihop. Det är snarare undantag än normen att föräldrarna bor tillsammans. Tider som dessa kan man lätt förlora tron på kärleken. Är det någon idé? Kanske stämmer det som jag och Frida sagt så många gånger den senaste tiden;"F*n ta kärleken!"?

Men när kan känner att mina tankebanor blir för negativa riktar jag de mot ett par som faktiskt lyckats, ett par i min närhet som alltid kommer att hålla ihop och som visar att det går att spendera ett liv tillsammans. Mamma och pappa firar 40 år tillsammans om några två veckor. Fatta, 40 år?! Det är låång tid.