Peppar!

Yes, yes, yes!!

BKO den 11 november

Ni har väl köpt samlingsalbumet?
Som alla hängivna lyssnare alltid säger när deras favoritband släpper en samlingsplatta:
De har helt klart glömt många av de absolut bästa låtarna.
Men ja, helt klart värt för den som vill ha riktigt bra musik i högtalarna under hösten.
Köp!


Vi bygger en ny skön värld
Fastän allting rasar kring oss
Tror jag ändå vi har tur
Det borde finnas flera av oss
Som har det som vi har det nu

//En ny skön värld


Sanna a.k.a. Klunsen.

- Det är ju alltid jag som brukar vara en klumpiga, men det är ju uppenbart vem av oss som är klunsen!

Tack Sara, den värmde. Bara för att jag råkade halka omkull på ett blött löv påväg till tunnelbanan. Och välte ett stånd med rollo-kolor inne på 7eleven. Snavade i troppan till SATS. Men sånt händer väl alla, eller?


//Klunsen


Stockholms sju dödssynder - del 5.

Synd nr 5 - snacka lidingö-språk fast du inte är Lidingöbo.

Stockholmskan låter för det otränade örat lika, men tydligen så föreligger det stora skillnader i hur man pratar beroende i vilket statsdel du är bosatt. 08:ornas dialekt beskrivs ofta som dryg och med lite känsla av överlägsenhet. Men den mest fruktade av alla är trots allt lidingöstockholmskan. Den har liksom kommit att bli en myt landet runt. Jag har lärrt mig att det en helt okej att köra på snacket om du faktiskt kommer därifrån, men att börja "lidingöpipa" när du inte har en endaste koppling till stället, det är inte alls bra. Det har fått lite samma stämpel som "Madonna-syndromet", att någon smittas lite väl fort av det som anses lite finare och bättre. Så nej, nej Sanna, släpp direkt tanken att lägga på dig något sånt. Inte acceptabelt.



Del 1.
Del 2.
Del 3.
Del 4.


Trendig träning.

Är det inte ganska roligt att det kan gå trender i träning? Varje säsong finns det något nytt på schemat som utlovar nya mirakel. Pilates gjorde entré på den svenska marknaden och plötsligt skulle alla ligga med fötterna mot taket och sprattla med benen och spänna bäckenbotten. Afrikas rytmer nådde norden, skorna sparkades av och aerobicsalarna fylldes av bakskakande kvinnor. Sedan skulle allt bli så funtionellt och våra gympass skulle likna vardagens fysiska ansträngningar.

Core-träningen var en trend som kom för många år sedan men som verkar vara här för att stanna. Blålstabilitet blev fokus och de inre magmusklerna skulle få sig en match. Men, jag är ledsen att erkänna att jag aldrig riktigt tänt till på denna träningsform. Jag har upprepade gånger försökt att tycka om core-träning och även om jag inser att det säkert vore bra för mig har jag svårt ott motivera mig när jag inte tycker jag att det är roligt. Senast förra veckan gav jag mig ann ett SatsCorePuls-pass där du står på en balansbräda och tränar bålen men med inslag av pulstoppar. För mig egen skull hoppar jag kunna hitta en träningsform för mage och rygg som jag faktiskt roas av. Och ja, hoppet är ju det sista som överger människan eller hur var det.




Nej, kalla mig tråkig men jag föredrar faktiskt de gamla vanliga steppassen
 eller en timme på spinningcyklen.
That´s just me.


Halleluja!




Nu ska bloggandet komma igång på allvar igen.
Och jag kan börja besöka mina egna favoritbloggar.
För nu, nu är den äntligen här - min internetuppkoppling!
Halleluja!




"One cosmo please."

När det är fest är det lyx som gäller i vårt hem. Vad säger du till exempel om en hemlagad god middag som avrundas med en smaskig, egenfixad Cosmopolitan? Jag har förut varit lite sekptisk till den här drinken. Kanske är det för att den har blivit så upptrissad i och med Sex and the City, för plötsligt skulle aaaalla beställa den. Jag har dock insett att jag har dömt den på förhand för visst är det god alltid! Godaste varianterna jag har sippat på är de som Emelie eller Sara har slängt ihop. Bartendernas versioner kan dock jag hoppa över.



Sara leker i hemmabaren.




2 cl Cointreau
2 cl vodka
1 cl färskpressad lime
2 cl tranbärsjuice
Blandas och serveras i Martiniglas. Garnera med en limeklyfta.


Tilläggas bör att den även är super alkoholfri!



Jag vet inte vad Emelie och Saras hemliga ingrediens är.
Kanske är det den lilla extra känslan?
Eller en gnutta kärlek?
Gott är det i alla fall.


Scones-surprise.

Jag älskar trevliga överraskningar. Efter en lång dag på kontoret följt av ett tungt pass på spinningcyklens kom jag hem, svettig, trött, hungrig. När jag slog upp dörren möttes jag av en ljuvlig doft av nybakat. I köket stod nämligen min kombo och fixade i ordning ett lyxigt kvällsfika till mig. För vad passar egentligen bättre än att smaska på varma scones efter en sådan dag?




Efter en varm dusch väntade Sara med fikabordet uppdykat och höstljus tända i vardagsrummet. Oj vad jag kände mig bortskämd och ompysslad! Vem behöver en sambo när man har en kombo liksom?

Det här med överraskningar är klart underskattat. Ibland är det inte vad det är utan just det faktum att det är något, att någon har ansträngt sig för någon annan som får själen att må sådär super. Vi borde surprisa varandra mer i vardagen. Amen till det!


Juristen informerar - del 1.

Om det är något som jag har insett genom mina år på juristutbildningen är det att alla berörs av juridik. Alla köper tröjor som går sönder, separerar, ärver från sina föräldrar, köper bostäder, blir uppsagda, blir diskriminerade.. listan är lång. Ofta har man ett humm om vad som gäller, men kanske inte riktigt hur läget bedöms rättsligt. Därför påbörjar jag en liten serie av små presentationer av vanliga juridiska frågor. Jag hoppas att kanske ge svar till några av era frågetecken. Så, here we go.



Del 1

Samboförhållanden


Att flytta ihop med sin pojkvän eller flickvän är idag vanligt. Vad många inte vet är att det då aktualiseras många nya bestämmelser, bland annat Sambolagen. Dessa regler kan få konsekvenser för er och det är något varje person måste vara medveten om.

Ett par som lever under äktenskapsliknande förhållande är att betrakta som sambos. Det betyder att det ska röra sig om en relation mellan två personer (oavsett kön) som inte är gifta. Samboskapet ska även ha varat en tid, och sex månader brukar vara en form av gränsdragning. Om personerna har barn tillsammans utgår man ifrån att de är sambos även om det rör sig om kortare tid.


Om ni separerar kan någon av er önska att ni ska genomföra en så kallad bodelning. Det innebär att ni ska fördela all samboegendom mellan er i lika stora delar. Det krångliga kan vara att bestämma vad som är att anse som samboegendom och det är ofta här konflikter uppstår. Enligt lagen är samboegendom all egendom som införskaffats för gemensamt bruk oavsett vem av er som faktiskt har betalat egendomen. Det centrala är alltså vilken tanke som låg bakom själva köpet av egendomen. Däremot är rena fritidssaker som någon av er äger inte samboegendom och inte heller det som var och en ägde innan samboförhållandet uppstod. Enkelt uttryckt samlas all samboegendom i en hög och delas på mitten.


Men vad händer med bostaden om ni separerar? Jo, om bostaden är samboegendom, alltså införskaffad för att ni skulle bo där tillsammans, är det samboegendom och ska ingå i bodelningen precis som annan egendom. Den av er som behöver bostaden bäst har rätt att överta den. Det kan till exempel handla om att någon annan redan har fixat en ny bostad, att någon av er ska ta hand om barn eller andra omständigheter (ibland kan till och med en person överta en bostad som inte är samboegendom och som tillhör der andra personen. det krävs dock mycket specifika omständigheter).


Allt det här går att reglera genom samboavtal. Det här är jätte viktigt! Våga tala om saken. Många kan dra sig för att göra det för att inte verka snål, osäker på förhållandet eller girig, men det är något som är vitkigt för er båda. Bit i det sura äpplet. Överväg noga hur ni vill att alla era saker vid en eventuell separation ska fördelas. Ni kan till exempel avtala om att ni ska få behålla det ni själva bekostat oavsett varför ni har införskaffat det. Ni kan även skriva att all egendom, oavsett varför ni införskaffade det ska vara samboegendom. Samboavtal är det bästa sättet att undvika framtida konflikter och tillförsäkra sig skydd efter långa samboförhållanden.


Som sambos ärver man inte varandra. Om man vill kan man skriva ett inbördes testamente för att reglera det och för att säkra den kvarlevandes rätt till egendom. Testamentet ska upprättas enligt vissa regler och ta hänsyn till eventuella barn, men i princip råder var och en rätt att testamentera sin egendom som man vill.

Det är alltså mycket att tänka på när man ingår ett samboförhållande. Klassiska fallgropar är att en av personerna (ofta mannen i ett hetroförhållande) betalar tekniska prylar och den andra (läs kvinnan) handlar maten, vilket betyder att han får ut mer egendom i en bodelning. Klassisk "kvinnofälla". Ett annat vanligt problem är att ena parten måste lämna hus och hem om en av dem går bort och arvet tillfaller dennes familj. Så mitt råd är för att undvika konflikter och framtida problem - ligg steget före.


En höstmorgon.

Strax efter 8 lämnar jag tunnelbanan och höstkylan på Stockholms gator och smyger in på kontoret. Helt tomt. Hänger av mig jackan och huttrar till lite. Tassar till fikarummet och fixar en stor kopp varmt te och sätter mig till rätta vid skrivbordet, påbörjar en stämningsansökan. Lugnt. Tyst. Ute pågår fortfarande morgonstressen men här inne är det frid och stilla. Mornarna är den bästa tiden på dagen.


Glöm inte att fylla på.

Äta bör man annars dör man. I all vår tids tränings-, och vikthets är det lätt att glömma bort det. Därför går dagens ros till SATS som uppmuntrar sina deltagare att äta efter träningen. Heja!



 


 


Pricka till det.



Jag tycker om fina prickar som gör bakningen roligare och cupcakes godare.
Gör inte ni?




Det tyckte i alla fall mina kollegor på byrån när jag dukade upp för lite torsdagstrevligt i fikarummet.
Vilka sötsaker bjöd jag på då? Jo, min klassiker såklart.


Chokladfest!



En helt fantastik lördag i ett soligt Stockholm. I helgen var jag och kombon på besök i min bild av himlen - Stockholms chokladfestival. Mässan tog plats på Nordiska museét ute på djurgården med fler än 40 utställare som visade upp sina kakaoprodukter. Jag har alltid haft en enorm passion för choklad och visst har jag hunnit pröva en hel del, men det var något annat att få pröva alla dessa smaker samtidigt eftersom jag då verkligen kunde jämföra dem med varandra. Är jag verkligen en vit chokladperson? Och varför var den här biten så mycket stävare i munnen trots att det är samma kakaohalt som den jag nyss smakade?




tyvärr lite suddiga bilder, men jag skyller på att det var svårt att fokusera på annat än ckoladen..


Men det smakades inte bara, det handlades en hel drös underbara sötsaker. Praliner, kakor, tryfflar...mmmm. Jag har lyckats arbeta mig igenom första pralinpåsen, men än finns det mycket kvar i skafferiet att hämta. Ikväll ska jag nog så till på kanelchokladkakan vilket är något av en favorit från mässan.



Det här var nog det bästa sättet att spendera en lördag. Festivalen firas en gång om året och om du någonsin får chansen - gör ett besök!


Stockholms sju dödssynder - del 4.

Synd nr 4 - gå först från kontoret.

Stockholmare lastar sina dagar med många, långa arbetspass. De är villiga att slita, ägna oändliga timmar vid datorn och lämna lite över till annat. Om kvällarna när en annan är på väg hem, lyser kontorslamporna från stadens byggnader. Det hör liksom till livet här att jobba häcken av sig, och hjälpe den som är först att lämna arbetsplatsen. Det är lätt att tro att det är antalet arbetstimmar som visar din arbetsmoral, nej då. Det spelar ingen roll om du var på plats kl 8.00 imorse när alla andra trillade in strax innan 10, det är tiden efter lunch som räknas. Det är även lätt att inbilla sig att det är vad du gör på kontoret som spelar roll, men bara det faktum att du är kvar, det är det som noteras. När jag själv packar ihop och stänger igen datorn kring halv sex är jag oftast först att kasta in handduken. Det är tydligen inte ås man gör här. Men så är jag inte stockholmare fullt ut heller.




Del 1.
Del 2.
Del 3.


Nutella - because I need it.

De säger att man inte ska dömda något förrän man går en sväng i den personens skor. Kanske är det så, att vi liksom inte ska vara för snabba med att döma andras beslut och ageranden, trycka stämpeln i pannan på andra och ifrågasätta i det oändliga. Kanske är det så att ni behöver testa mina pjucks en dag för att förstå varför jag äter Nutella med sked direkt ur burken, samtidigt som jag plöjer oändliga avsnitt av SATC om kvällarna. Då skulle ni förstå att det är precis vad min kropp och själ behöver efter en arbetsdag, då skulle ni inse att något som till ytan kan verka osunt egentligen är det sundaste jag kan göra. Att vara sund betyder nämligen enligt Nationalencyklopedin att främja god hälsa, och hälsa definieras som "välbefinnande". Med detta i åtanke, hur kan mitt beteende då vara osunt? Jag hävdar raka motsatsen.




Vant-hunting.

Är det inte ganska typiskt när man har hittat de ultimata vantarna som går till både kostymen och vinterjackan, men att de sedan inte går att få tag på i rätt färg? Jag har traskat Stockholms Hennesbutiker runt utan att finna dessa underbara i svart. Även om de gråa är superduper skär de sig till min nya, underbara bruna höstkappa.

Så: Den som ser ett par - haffa och kontakta mig snarast!


"Jag tänker då inte höra av mig först".

Söndagar ska enligt mig innehålla en slapp kväll i soffan framför en mysig romantisk komedi av något slag. Igår var inget undantag och filmen Prime underhöll mig och min kombo.

Som många filmproduktioner och TV-serier innehöll den här filmen en "jag tänker inte vara den som hör av sig"-scen. Ni vet, när de filmar två personer som på varsitt håll längtar efter varandra och väntar vid telefonen och på att den andra ska höra av sig och säga "förlåt", "jag älskar dig", "ta mig tillbaka" eller "ska vi glömma allt?". det ska gärna renga ute, någon kanske flyttpackar, den andra hittar den andras T-shirt i tvättkorgen... Och precis som alla andra filmer hör faktiskt den andra personen av sig tillslut, eller så bara råkar de springa på varandra på affären i kvarteret, och allt blir bra och de lever lyckliga för resten av livet. Men vad händer om den andra personen aldrig hör av sig? Vad händer om man inte handlar i samma butik?

Jag har ledsat på själv uppleva de här scenerna in real life och har insett att det är så mycket skönare att faktiskt agera, att lägga korten på bordet. Efter alltför många uteblivna sms eller telefonsamtal har jag börjat ta tag i saken själv och skickat iväg det där meddelandet även fast jag egentligen tycker att den andra personen i fråga borde ha gjort det (eller i allafall kanske velat att han eller hon hade gjort det). Istället för att ständigt fundera på om jag borde eller inte borde höra av mig, har jag lagt bollen framför min sko, sparkat till och lämnat resten till den andra. Nu ligger bollen där, klart och tydligt, och sedan vad den personen gör, ja, det får han eller hon avgöra. Jag kan i allafall luta mig tillbaka med vetskapen om att jag försökte, jag gjorde något och mer än så kan jag inte göra.

Jag blir lite fundersam på hur många fantastiska kärlekar världen har gått miste om på grund av envishet från parterna och hur många ord som aldrig blivit sagda bara av en löjlig anledning som stolthet. Nej, sluta vänta och våga sparka i väg bollen över till den andras planhalva. Våga. Risken finns annars att ingen vågar ta sats och att den blir lämnad på mittlinjen.


Stockholms sju dödssynder - del 3.



Synd nr 3 - äta vanlig, varierad kost.


Lunchlådorna värms på i lunchrummet och självklart tar en diskussion vid kring bordet. Vad har du för gott med dig idag? Jag ställer fram min låda med pasta med skinksås, lite grönsaker och skalad morrot. Lite kolhydrater, en gnutta protein, lite bra fetter och grönt - det är väl bra, eller? Men detta är jag tydligen helt ensam om att tycka. Nej, här äter alla efter en dietmodell eller någon kostteori. Den ena äter efter Atkins, någon räknar viktväktarpoints, matlådan brevid innehåller GI-mat och stenålderskosten förespråkar någon. Alla har erfarenheter och olika relation till dessa modeller. Även om de tidigare försökten inte har fungerat på ett önskvärt sätt är det på något sätt självklart att äta efter någon konkret principfast metod. Jag som alltid trott på en välbalanserad kost a la tallriksmodellen har tydligen inte fattat ett dugg. Helt ute, bara så himla ute.


Del 1.
Del 2.


Vad jag äter när ingen annan ser på.

Är det bara jag som i hackar äpple om kvällarna...



...steker på spisen...



...och dränker i kanel för att sedan ätas med gaffel...




...ur en sjukronorsskål från IKEA?

Jag vet inte ens om jag kan rekommendera detta.
Men jag är lite besatt.


RSS 2.0