sannapannan

Igår var det insparkssittning för juristerna. Fantastiskt bra kväll faktiskt. Det var även min absolut första sittning som singel. Förfesten började redan klockan fyra hemma hos mig. 30 finklädda juriststudenter gled omkring i min lilla tvåa, trångt men med grymt god stämning. Vinflaskor korkades upp, pussvippan (en grej som du skakar på som betyder att du vill ha en puss) användes flitigt och mina gamla skivor från 90-talet gick på högvarv. Festligtheterna fortsatte på Äpplet med middag, mingel, tal, sång och en hel del skaka baken på dansgolvet.




Ofta när jag är på festligheter hamnar jag i samtal som ibland leder in på oanade ämnen, och gårdagen var inget undantag. en killkursare sa till mig "Du är så svår Sanna". Öh, va? Vad betyder det? Han förklarade det som att man nästan är lite rädd för mig ibland. Jag blev inte mycket klokare av det. Hur ska jag tolka det? Och varför säger folk sådana här saker till mig?




Kröp hemmåt strax efter två, bubblandes om kvällen bravader med min kära kursare Malin, med ömmande fötter och längtan efter sängen. Hemma möttes jag dock av lukten av svettiga studenter och ca 2000 halvtomma ölburkar. Så här morgonen efter är jag grymt glad att jag tog tag i saken redan igår natt, speciellt med tanken på dagens fysiska tillstånd.

En superkväll lämnar sina spår, inte bara vinfläckar i soffan...