sannapannan

Ibland går det bara inte att plugga. Idag går det inte. Hur mycket jag än försöker läsa om företagsekonomi är det ingenting som fastnar. Faktum är att jag tror att det är mer som trillar ur huvudet än in. Kanske är det då dags att lägga ner för dagen, trotts att klockan bara är knappa 15.

Undra hur många gånger under min utbildning jar har tänkt "Nej, nu skiter jag i det här, hoppar av och blir en soffliggare". Men det har aldrig (hittills) resulterat i handling. Men jag funderar - jag som började plugga 2 månader efter studenten fick aldrig någon "vad ska jag göra med mitt liv-period" och heller ingen tid där jag varken hade jobb, plugg eller en lägenhet att betala. Detta är perioder som många andra i min ålder har fått uppleva eller till och med fortfarande befinner sig i. Kommer jag någonsin att få ligga och zappa mellan kanalerna dag ut och dag in, sova till 12 och dega runt i mjukisar flera dagar i sträck? Möjligheten att först utbilda sig för att sedan flytta hem igen till mamma och pappa med mål att gå i ide ser jag som ganska begränsad. Gick min enda chans till detta liv förlorat när jag valde att vidareutbilda mig utan uppehåll? Nej, nu väntar ett lånt liv med plugg, plugg, jobb, jobb utan pause. Ganska orättvist.

Oj, vad synd jag tycker om mig själv emellanåt. Men det kan man väl få göra. Ibland.