Tänk först - prata sedan.

Jag hade en intressant diksussion med en kursare till mig. Han slänger ur sig att han är "emot genus". What? Är det överhuvudtaget möjligt? Genus är ett begrepp, det kulturellt skapade könet. Sedan behöver man inte ställa sig bakom att det finns något sådant i praktiken, men begreppet finns där varesig man vill eller inte.

Det han egentligen menar är förmodligen att han inte tror att de kulturella skapade könet finns i lika stor utsträckning som många menar, och att det egentligen inte är begreppet i sig som är problemet. Argument och diskussioner liknande detta kommer jag ofta i kontakt med, det vill säga ogenomtänkta och med en stor känsla av att parten inte har en aning om vad han eller hon säger. "Känner du dig förtryckt av mig eller?". "Tycker du att man ska kvotera in kvinnor fast de är sämre än männen bara för att de är kvinnor?". "Hur kan du mena att vi inte är jämställda i Sverige? Har du sett hur det ser ut i andra länder?". Suck. Vad ska man svara på sånt? Hur kan man förklara för en person som redan har satt sig på tvären att kvinnoförtryck inte (behöver) handla om individer utan att det är ett strukturellt problem? Att kvotering inte handlar om att ge plats åt okvalificerade personer utan att ge lika duktiga människor en chans att ta igen sitt underläge? Att patriarkatet är ett globalt problem och att det därför är relativt meningslöst att jämföra länder emellan? Ibland blir jag bara så trött. Tänk först innan ni öppnar munnen, diskussionen blir så mycket mer givande då.

Behöver jag säga att jag och min kursare inte drar riktigt jämnt i jämställdhetsfrågor..?

Kommentarer
Postat av: underbaraclara

GAH! go get him baby!

2007-11-01 @ 12:36:13
URL: http://underbaraclara.webblogg.se
Postat av: rakel

haha galet!
Men kämpa på Sanna!

2007-11-01 @ 20:31:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0