Stockholms sju dödssynder - del 7.

Synd nr 7 - att hälsa på människor.

Stockholm är en social stad, det måste jag säga. Det är lätt att ta kontakt med människor och föra vardagliga samtal med folk i omgivningen. Men det passar sig tydligen inte när som helst. Efter några veckor här fick jag lära mig att man tydligen inte hälsar på busschaffören när man kliver på bussen. Kontrollanterna i tunnelbanshytterna är uppenbarligen robotar som inte bör tilltalas med ett hej. Och han som står och river biljetter på BIO:n, nej nej nej, låtsas som om han inte existerar. Vissa hälsar man på, andra inte.

Även om jag trivs som fisken i vattnet här i storstaden finns det vissa saker som jag lovat mig själv att aldrig ta till mig. Därför vill jag uppmana alla att bortse och aktivt bryta ner den sjunde dödssynden. Våga hälsa! När jag kom hit i augusti och traskade igenom tunnelbansspärren på morgonen hälsade jag god morgon på killen i luckan. Fick en förvånad blick och ett litet trevande svar tillbaka. Nästa dag, samma sak igen, fortfarande mycket tveksamt svar. Men under terminens gång hände något, en kontakt skapades. Numera får jag ett glatt hejsan tillbaka när jag vinkar till båset, en sprallig vinkning och ibland har han till och med lämnat båset för att hålla upp grinden åt mig när jag haft händerna fulla. Yes, det är en bra start på dagen. Jag är av den enkla uppfattningen att det är trevligt att hälsa och uppmärksamma våra medmänniskors existens. Det är inte bara lätt att genomföra, utan även helt kostnadsfritt.

Hälsa mera!


Galen helg med galna upptåg.



En mycket bra helg i bilder.



This was it.




Frida på besök.




Kombos på drinkrunda.




Fina damer.




Tur och retur Vässan, tack!




Sanna testar lärarlooken i Görans brills.




Tre personer, tre poser.




Resultat?
Mycket shopping, totalt kaos, några tågresor och hysteriskt kul.




"Fett nice!"


Hajkbananens återkomst.

I fredag blev jag så obotligt sugen på hajkbanan. Ja, alltså ni vet när man tar en banan och trycker in choklad, sedan puttar in den i ugnen. Seriöst, när var sist du åt denna delikatess från barndomen? Efter en blev det två stycken, och två stycken blev till tre. Denna superduper-kanon enkla efterrätt visade sig gå hem både på tjejkvällen och på stugfestligheterna. Jag lämnade den hederliga mjölkchokladen för schweizer nöt, nötterna ger liksom lite "krisp" i det hela. Bäst avnjuts den tillsammans med glass med krossad choklad.



Snitta...


 



...fyll...




...paketera och ugnsbaka...


 



...och servera när chokalden precis har smält sådär härligt.

Valborgsresultatet!

En valborgsmässoafton.







Svenskarna visade vägen för en fartfylld fest.
Skumpa, snacks, dans och svenska musikklassiker.
Nattens äventyr resulterade i ett coca coladränks kök (för visst är det en bra idé
 att skaka en läsk och sedan öppna korken?), schlagerdans med italienare, diskussioner inpå småtimmarna, skumma situationer och 1,5 timmars sömn.
En händelserik kväll som kommer ligga kvar i mitt minne och hjärta.

Valborg i Dunedin.

Valborg. Valborg. Valborg? Var tog terminen vägen? Vad hände med alla sega veckor i januari när jag bara väntade på att få åka? Vad hände med de första dagarna i Dunedin som var oändligt långa och förvirrade? När blev mars till april? Hoho...?

Förra valborg känns som igår. En krånglig period var det allt, med begravningar, spexabstinens, förvirrat hjärta och allmänt kaos. När jag, Frida och Sofi öppnade dörren för vår valborgsfest visste jag lite om den resterande delen av 2009. Min valborgskväll liksom satte punkt för allt det röriga, och vände på steken.



Men idag firas valborg på andra sidan jorden. Jag och Jens har bjudit in till svenskt valborgsfirande hemma hos mig med svenskar, internationella studenter och nya zeeländare. Ingen grill i trädgården och ingen studentkör som sjunger Sköna maj, men stämningen kommer vara på topp! Lars Winnerbäck pumpar redan i högtalarna, 24-kronorsskumpan ligger på kylning (säkert en höjdare, eller hur?) och peppen är total! De traditionella jordgubbarna har dock bytts ut mot ett mer nya zeeländskt inslag - chips. Juni, juli, augusti, för vindarna är varma då.



Glad valborg på er!

"Goofy Sanna"

Man måste våga bjuda på sig själv ibland, annars vore livet så himla trist.

You are not hot,
you are on fire girl.

Bortskämd tjej.

Jag har ofta kallats bortskämt i mina dagar, men nu måste jag faktikt instämma. Det finns riktigt bra saker med att snart åka bort för utlandsstudier - man blir fullkomligt ompysslad av alla! Helgen har inneburit den ena festen efter den andra. I fredags fick jag äta mig mätt på Maddes goda middag och fick rå om henne helt ensam, vilket är svårt när hon är en så busy människa. Igår kom jag till trerätters middag hem till Tova och Mickan. Jag fick inte lyfta ett finger, utan blev placerad på en stol med ett glas vin i handen. Det var en helt sjukt bra kväll med fantastiskt god mat, helt på tok förmycket tryffeltårta, quiz a la 90-talsmusik och melodifestivalen med poängsättning.






Det är alltid lika kul att bli bjuden när det är en vegetarian som lagar mat. På vardagarna är jag oftast vegetarisk i min matlagning, men just när det kommer till de mer festliga målen blir det ofta kött eller fisk. Därför är det kul att få lite ny inspiration och se att det går att göra riktiga pangrätter helt utan att djur behövt sätta livet till. Till förrätt fick av smaka på en toast med getost, pinjenötter och honung, tätt följd av ugnsbakad aubergine med svampfyllning och fetaost, tillsammans med en sallad med durumvete. Me gusta mucho!

Jag kommer sakna mina flickor.

Som jag inte är.



Tänk att få vara någon annan för en kväll. Det fick jag chans till igår när Mickan och Tova ställde till med fest med temat "kom som du inte är". Jag funderade på vad som ligger längst ifrån mig som person och kom och tänka på en somrig Bodenhelg. Fick veta att jag tydligen är för sockersöt för att vara militär.. Ha, I proved them wrong! Fantastiskt roligt tema, lägenheten rymde både dålig klädsmak, fransyskor, ninjor, hiphopare och en och annan Håkan Hellström.




Erövring..?



Den här bruden skulle du inte vilja möta ensam i en mörk gränd.




Looking good.

FF.



En perfekt lördagskväll. Första helgen i hemma hos päronen hade jag FF - det ni! Detta utnyttjades till fullo och det dukades upp till stormiddag i matsalen. Folket var blandat, lite gamla godingar, spexmänniskor och lite studentkör som pricken över i:et. Reglerna för kvällen var enkla, alla skulle ta med sig något ätbart att ställa fram på buffébordet. Det är faktiskt ett riktigt bra koncept, ingen behöver stå för all matlagning ensam, allt fix och all kostnad. Dessutom blir middagen fylld med en salig blandning av allas små specialare, en mix av det bästa.



Vi bjöds igår på pajer, wok, fyllda champinjoner och avrundade kvällen med bland annat chokladkaka, nybakad hallonpaj och självklart min lingonparfait. Lite Wii-tunering på den och den lyckade kvällen var ett faktum! Sedan att det slogs sönder glas för x antal hundralappar och att en vit matta totalförstördes kan vi tala tyst om. Tur att man har föräldrar som har varit med förr.



 


Tjejfest.



Tjejfest är det bästa.
Inga killar som är i vägen.
Bara tjejsnack, drinkar och flams.






En vinprovning.

En sista fest i körlokalen innan juletider.
Jag är ju inte med i studentkören rent faktiskt men har blivit lite av en inofficiell medlem.
Vinprovning, stämsång och gott folk.
Mmm.







Julstämningen är här!

Förra året insåg jag att julen inte är vad den brukade vara när man var liten. Vi kan inte förvänta oss att vi ska få julstämning utan vi måste ta eget ansvar för att den ska infinna sig. Vi går inte längre i skolan och får pyssla, vi går inte med i skolans luciatåg och vi får inget julbord i matsalen. Ska vi komma i julkänsla är det upp till oss själva att fixa den.

Igår anlände min julstämning. Det var julfest/mys/häng/samkväll hos min Emelie och hennes kombos Magnus och Kristina. Pepparkaksbak, lussekattsfrosseri, pepparkakor med diverse tillbehör och kanske världens godaste knäck. Det var precis vad jag behövde. Några goa kramar från vänner jag ser alltför sällan, en kopp brännande stark glögg, planer inför helgen skapades och en puss under misteln.



Lars är kreativ.




Tre glöggrytor - stark, starkare, starkast.




När jag vandrade hem igår föll det stora flingor från himlen och isen på gatan hade täckts av ett vitt täcke. En snöängel och en och annan snöboll i nacken gick inte att undvika. Nu är jag trött efter en sen kväll, men så så värt!

Nattvimmel.

...och här är resultatet!








Mitt huvud säger ajaj idag.
Men gött var det!

Aida på Sagateatern.

Igår var det den stora premiären för våra huvudmotståndare - medicinarspexet. Som alla år var vi umespexare där för att visa vårt stöd. En utmärkt afton med mycket skrik, stoj, spex och punch såklart. Kändes lite konstigt att vara tillbaka på Sagateatern där jag i våras spenderade en intensiv vecka. Det var ju inte alls länge sedan det var vi som hade premiär. Känslorna låg i luften, allt flöt över mig när portarnas slogs upp. Lukten, människorna, adrenalinet... Spex, åh älskade spex!





Kvällen följdes av en mycket, mycket härlig natt. Serverade och spexade på meskarnas premiärsittning, sjukt kul. En improviserad dans följdes av allsång över spexgränserna med "om du har ett äpple". Känslomässiga minor överallt, pictionary i köket, spexstridsyxor som grävdes långt ner under marken, sångerna fyllde lokalen och nej, medicinarspexare dansar inte vackert onyktra.




- Inte hänga läpp bara för att ingen bryr sig om dig!



Det ser vem vem som helst att det här är Shere Khan från Dungelboken??



- Har du tänkt på en sak? Är det någonstans man verkligen ska ragga är det ju här, alla ska bli läkare och höginkomsttagare.

- Ja, och de är spexare, alltså har de humor.




Masade mig hem in på småtimmarna, full av energi och magen fylld med god mat och kopiösa mängder daim. Det här var min sista insats som Umespexare, och jag kan inte låta bli att känna av en klump i magen.
This waas it - never ever again.

Adia spelas hela helgen på Sagateatern i Umeå, klart värt ett besök!


Åter igen.

Nu är det dags igen.
Bye for now.
Stockholm väntar.
Madde, värm upp, here I come.

Vad gör en studentmarsalk egentligen?

En gång varje termin får jag chansen att klä upp mig i långklänning, dricka skumpa, umgås med skarpa hjärnor och gå på finfin bankett. I helgen var det dags igen - höstpromotionen. Men varje gång festen närmar sig får jag alltid frågan vad en studentmarsalk är för något och vad vi egentligen gör. Men nu finns det ett sätt att verkligen se vad vi gör  - kika här vettja på SVT:s inslag från högtidsdagen! Titta extra noga vid processionen (intågandet), en mycket snygg tjej i blå klänning har tagit täten...





Fina, underbara studentkören.




Middag.
Skamligt god mat.




Jag och Cari, gamla i gemet.




Studentmarsalkarnas bord.


Som vanligt - en mycket trevlig kväll.

Åter hemma.

I am back.
Stockholm was gooood...



Malin och vin, bra kombo.




Jurister livar upp Hornstull lite.




Mojito, now and always.


Nu ska jag bara försöka ställa tillbaka mig på grå höstvardag.
Men snart igen, räknar ner.

Insparken 08.



Det var ett år sedan sist, men igår var det dags igen - insparken. Även om jag börjar bli lastgammal (termin sjua, galet!!) är det ganska kul att få leva lite klassiskt studentliv emellanåt. Jag bara älskar att få klä upp mig, dra på min klackarna och vimpa vin som serveras. Kvällen var mycket trevlig faktiskt. Maten var god, en dunderbra bordsplacering och for once riktigt bra tal. En hel del dans, skratt och några små missöden (som att jag trillade i trappan samt spillde ner min klänning med cider).





Så här dagen efter känns det i kroppen. Vågar faktiskt säga att jag är mer sliten än jag förtjänar. Mina fötter ömmar och morgonen blev tidig, men seg-seg-seg. Det är så kul när man stiger upp och ser röras i lägenheten, klänningen slängd på golvet, skorna avkastade och smink över hela badrummet...



...och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar!




Igår var det dags, min kära Clara och hennes Jakob blev ett. Cermonin blev en pers för tårkanalerna. Eftermiddagen gled över i festens tecken med mat och trevligt sällskap. Ett och annat tal och även lite småbus från oss tjejkompisar sida. Självklart vann jag med stor ära tipsrundan och fick därigenom titeln som "den som känner brudparet bäst". Men det viktigaste av allt var nog att jag fångade Jakobs bukett (det här var ett jämställd bröllop och därför kastade både Clara och Jakob sina blommor). Det är alltså jag som är näst på tur eller...??





Tjejerna


Kvällen förlöpte verkligen i kärlekens tecken och när jag åkte hem kände jag mig som fylld av rosa fluff på något konstigt sätt. Tänk att Clara och Jakob verkligen har gift sig, fatta, gift sig! Det är galet, helt sjukt galet roligt. Det var verkligen som en saga, och Clara var en sann sagoprinsessa i sin klänning. Jag kan bara hoppas att jag kanske får uppleva något liknande en dag (och uppenbarligen snart med tanke på blomfångsten..). Det är någonting speciellt att få vara med när två människor lovar att vara med varandra resten av livet. Det är stort.



Vinsten



...och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar!

Lördagsparty.

Gårkvällen var mycket bra.





 

The other part of me.
We rule the world.




 


Tidigare inlägg
RSS 2.0