sannapannan

Valborg. Valborg. Valborg? Var tog terminen vägen? Vad hände med alla sega veckor i januari när jag bara väntade på att få åka? Vad hände med de första dagarna i Dunedin som var oändligt långa och förvirrade? När blev mars till april? Hoho...?

Förra valborg känns som igår. En krånglig period var det allt, med begravningar, spexabstinens, förvirrat hjärta och allmänt kaos. När jag, Frida och Sofi öppnade dörren för vår valborgsfest visste jag lite om den resterande delen av 2009. Min valborgskväll liksom satte punkt för allt det röriga, och vände på steken.

Glad valborg på er!

Nu har Sanna bakabstinens. Jag som är van att baka ett antal gånger i veckan har inte tagit i en påse mjöl sedan 12 veckor tillbaka. Att baka för mig fyller samma funktion som att titta på TV för många, ett sätt för mig att slappna av och tänka på annat. Det är min form av metal yoga. Jag älskar att pröva nya recept, stänga in mig i köket och dra på mig mitt fina, blommiga förkläde. Lite Monica Zetterlund i högtalarna och jag är där. Och tänk lukten i lägenheten sedan! Inget smakar så gott som nybakat bröd till kvällsfikat eller de där fantastiska cupcakesen en solig söndagsförmiddag.

Ja, nu när plugget och stressen hopar sig jag känner ett starkt behov av att få rufsa runt bland decilitermått och bunkar. Inte blir jag mindre sugen av att snegla på min favorit, Leila på landet. Peppar inför sommarens bageri a la Sanna i stugans lantkök, få nöjet att ställa fram varma bullar till syskonbarnen att doppa i saften när ingen ser och att överraska mor och far med deras favoritbröd en morgon. Jag har redan storslagna planer för vad som ska snickras ihop, och har fått en hel del ny inspiration här nere bland bagerihyllorna. Men den första godsaken att nå målsnöret när jag kommer hem är nog dessa.

"Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre."

Puh är en smart liten nalle.

En måndagskväll. Ida blev 25 år och jag fick avnjuta en fantastisk måltid av min nya favoritmat - japanskt! Tidigare har jag aldrig ätit annat än den klassiska sushin, men nu har det blivit andra bullar. Den här lilla restauranten är inte större än en liten glugg och ligger på en liten tvärgata långt ifrån det vanliga gångståket.

Tips från Emelie.
Den här är underbar.
Kanske för att texten är så sann liksom.

Har jämställdheten gått för långt? En del anser att feminismen har drivit frågan tills det har slagit över till kvinnans fördel och att vi idag egentligen befinner oss i ett samhälle som förtrycker män, ett "kvinnodominerat" samhälle. Tydligen menar vi feminister att män är "en skock lata och egoistiska härskare som super, slår sina fruar och konspirerar i bastun om hur kvinnor bäst kuvas." Öh..? Är det inte underbart hur skribenten drar alla feminister över en kam utan att blinka? Ett uttalande blir lika med sanningen för vad feminism som ståndpunkt står för. Den här generaliseringen är inte bättre att säga att alla män våldtar, eller hur?

Den här artikeln radar upp ett antal punkter där män diskrimineras framför kvinnor, och pekar på problem som att mammor har en fördel i vårdnadstvister, att mäns cancer inte tas på lika stort allvar som kvinnors cancer och att män förlorar jobb för att mindre kvalificerade kvinnor får anställningen istället för att öka jämställdheten på arbetsplatsen.

Visst, det är aldrig bra när människor känner sig kränkta och orättvist behandlade. Mamman ska inte antas vara den bättre föräldern bara på grund av hennes kön och så vidare, men jag tycker att den här personen har tappat perspektiv på saker och ting. Förutom de grundläggande faktorerna som att samhället är uppbyggt efter en manlig norm, skapat av män, för män, och att kvinnan är undantaget, skulle jag kunna göra en konkret lista med miljoner tillfällen där män har företräde framför kvinnor. Kvinnan ligger fortfarande i underläge i grundläggande situationer som maktförhållanden, anställning, lön, status och politiskt inflytande. Skribenten menar vidare att män kan hånas "slentrianmässigt" utan att någon bryr sig medan det enligt honom inte är okej att skoja om kvinnor. Hallå, var har personen varit på sista tiden? Kvinnan är ständigt måltavla för sexistiska skämt och när killkompisarna vräker ur sig saker dumma blondinskämt eller liknande är man inget annat än en gnällkärring som överdriver om man ifrågasätter humorn.

Skribenten anklagar feminismen för att endast arbeta för det egna könet och inte se till jämställdheten som slutmål och att detta leder till att det slår över till att samhället bygger på att gynna kvinnor framför män. Problemet när man ska arbeta mot all form av förtryck är att för att en underlägsen grupp ska kunna ta sig upp måste fokus få hamna på deras rättigheter och tid och energin läggas på att upphöja den svagare gruppen för att nå ett jämnt slutresultat. Det är viktigt att komma ihåg att en jämlik regel skapar nödvändigtvis inte ett jämställt resultat.

Den här artikeln visar på ett typisk sätt att motverka kampen mot jämställdhet - att vända på steken och mena att det egentligen är mannen som lider. "Vadå, har ni det dåligt? Titta på oss då!"-sättet är en sann klassiker.

Så, har jämställdheten gått för långt? Knappast.

Lever vi egentligen i ett kvinnosamhälle utan att se det? Puh, never ever.
Skärp dig, se till fakta och upptäck verkligheten.

Ok, jag kan leva med att maten inte riktigt är den samma här. Men vad gör man när man vaknar med ett enormt craving efter rårörda lingon? Eller hårdbröd? Till min lycka fann jag på min expedition till en ny mataffär veckans mitt-i-prick. Titta, hårdbröd, klassikern ryvita! Åh, titta igen, laktorfri mjölk! Ingen mer sojamjölk som smakar apa, utan riktig laktosfri sådan.