Ett SMS till förändring.

Vi vill hjälpa andra, ge till de som behöver, men tyvärr gör vi det för sällan. Ofta är det en tragisk händelse som sporrar oss att agera. Men ska det krävas för att vi ska dela med av oss av vårt överflöd?

Jag har två vänner som på kort tid förlorat sina mammor i cancer.
I våras gick min morbror bort av samma orsak.
Sjukdomen tog min farfar förra sommaren.   
Det finns ett lätt sätt att göra den här dagen lite mer meningsfull.
Ditt engagemang är bara ett SMS bort.


Abbe.

En bild säger mer än tusen ord, eller hur var det?



Snösjön.

Det är någonting visst med att komma ut på landet. Att öppna bildörren och höra den där totala tystnaden som bara existerar långt ifrån bilar, hus och människor. Att veta att det inte finns några måsten, inga krav. En frizoon.

Efter några extremt röriga dagar blev jag igår bortrövad till världens ende - Snösjön utan för Umeå. Efter 4 mil i Davids otroligt charmiga buss svängde vi in mellan höga snövallar till Peter och Robert som väntade i timmerstugan med te, jordnötsbrownies och mjölklikörer. Myste ner oss framför brasan men en kopp i handen och raggsockar på fötterna. Spel, framtidsplaner och pepp inför kommande termin. Hemresa i nattens mörka timme genom vita skogar. Gött.








Det är sådana här kvällar som gör att det tar emot att lämna Norrland, att det tar emot att åka ifrån vännerna.
Det var lätt den bästa kvällen på länge och var precis vad jag behövde - komma bort, varva ner, släppa taget och få perspektiv.



2009.



1. Jag ska våga släppa taget och mitt kontrollbehov. Leva mer i nuet.

2. Jag ska varva ner. Jag behöver inte ha 36 bollar i luften.

3. Jag ska hoppa fallskärm eller något liknande.

4. Jag ska sluta analysera och tolka allt och ta det för vad det är. Gäller SMS, kommentarer jag får, blickar, saker som folk i min närhet gör och säger... Nu är det slut med det.

5. Jag ska greja min juristexamen.


Förra året gick det faktiskt bra, fyra av fem löften har hållits. Mina löften som jag gav i september har jag allt några månader kvar att jobba på...


Den nästan obligatoriska bildkrönikan för 2008.

2008 var året då jag...



...intog spexscenen med kvintetten...






...spontanhakade Madde till Boden...



...lekte fjortis på sittning...



...såg min vän gifta sig...



...var en femtedel i någonting enastående...



...festade i Uppsala med brudarna...



...hoppade högt...



...bakade mer än ever...



...åkte på finlandsfärja...



...levde livet i Stockholm...



...tentade bort termin 5, 6 och 7...




Ikväll är det nyårsfirande runt om.
Vad som händer 2009?
Den som lever får se.

Elina, hon kan hon!

Det är galet. Idag har jag inte gjort ett dugg av det som var planerat. Ingenting funkade liksom. Och så går Elina och föder barn liksom - snacka om att göra något vettigt av sina mellandagar. Senast igår var jag inne på hennes blogg och beundrade hennes mage och så, plopp, en liten grabb!



Grattis
till familjen Sundholm och en stor vågen för min kära vän som blev tvåbarnsmor idag!
Slå det om ni kan.

Julafton.



Jul är kul.



 




Numera gudmorsa!

Idag fick jag den finaste julklappen man kan få - jag blev tillfrågad att vara gudmor åt min storebrors dotter Lina. I vanliga fall är det föräldrarna som väljer gudmor och gudfar men nu fick Lina faktiskt välja helt själv vem hon ville ha. Tårarna gick bara inte att hålla tillbaka. Är det inte den bästa frågan man kan få av en femåring så säg!

Jag ska bli den bästa gudmorsan ever!

Grattis lillkillen!



Dagen före dopparedagen. I min familj innebär inte det bara knäckkok och julgranspåklädning, utan hos oss firar vi även minstingens födelsedag. Morgontårta blandas med skummtomtar, födelsedagssång korsas med Stilla natt och presenter med klappinslagning. Tänk att han redan är 14 år... Och bara 1 cm kortare än mig.



Två stjärnor pryder alltid vår gran. Den traditionella guldstjärnan får sällskap av ett mer politisk sådan - en röd stjärna.


Sista dagen på jobbet. Nu är mitt slit slut.
Ute är det helt sagolikt vitt. Inne luktar det och nybakat. 
Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar.
Jag är redo.


Julkort.

Säga vad man vill om jul-sms, men det är svårt att slå traditionella julkort som läggs på brevlådan.
Dessa ska flyga ner till Karlstad och Uppsala, till mina syskonbarn som inte firar med oss i år.




Nallebud.

Alltså, det här börjar bli märkligt. Tidigare har det handlat om choklad, men nu har det utvecklats ytterligare - i fredags fick jag nämligen en Nalle med posten, i ett paket som inte får öppnas förrän julafton. Avsändaren är okänd. Jag vet inte vad jag har gjort för att förtjäna all denna uppvaktning, men uppskattad är den i allafall. Jag utgår ifrån att det fortfarande inte är någon som vill ge sig till känna..?

Smakfull juldekoration.




Just det, nu blev jag påmind om att jag inte satt upp julbelysningen kring bron hos mamma och pappa.

Helena Elisabet.



En av de bästa kvällarna på året är när jag och syster stänger in oss hemma hos mamma och pappa och skapar våra pepparkakshus. Till själva konceptet hör hysterisk julmusik och förtäring av skumtomtar och diverse andra sötsaker. Själva husbygget är en verksamhet där alla ens sidor kommer till användning - planeraren inom dig, organisatören, den glada julfiraren, den oroliga och skeptiska, realisten, matematikern och inte minst estetaren. Tidigare år har det tillverkats Muminhuset, Villa villekulla, stugan och förra årets Katthult är svår att glömma. I år var det ett lite mer kyrkligt motiv - Helena Elisabetkyrkan som ligger på gamlia.











Resultatet? Jodå, vi är klart nöjda. Några smärre nybörjarfel vid inköp av pepparkaksdeg och karamellfärg, men inga större missöden som felmätt tak eller trasiga väggar. Nu ska det bara på plats i matsalen och pyntas. Blir ni inte helt betagna av vårt verk?

Vem är denna underbara människa?!

Nu har det hänt igen! Idag låg det ett paket i min brevlåda och väntade på mig, innehållande en av mina favoritchokladsorter. Ingen avsändare och ingen handstil att tyda (adresslappen var till och med utskriver från datorn). Min enda ledtråd är att paketet är stämplat i Umeå. Rör det sig om samma person som i tidigare? Är min mystiska chokladleverantör tillbaka? Eller är det någon helt ny? Mina frågor är många..

Hur som helst hoppas jag att denna fantastiska person förstår hur underbart det var att hitta en oväntad present just idag. Suttit med hemtenta hela dagen och du påminde mig om att det ibland är viktigt att lämna böckerna, hälla upp en kopp te, mysa ner sig i soffan, ta en bit choklad och se Leilas jul. Du är verkligen dunderomtänksam - Tack, tack, TACK!



"Nu är det konsumtion igen, och konsumtionen varar fram till påska.."?

Jag förstår mig inte på all denna julhandel. Varför cirkulerar julen kring konsumtion? På jobbet står jag hela dagarna och ser på när kunderna fyller sina vagnar med varor, den ena spräpet efter det andra. Det är tydligt att det handlar om mängd och inte kvalitet. Istället för att köpa en bra sak som håller i generationer köper de elva småsaker som går sönder, tappas bort eller bara läggs på hög. Att det skulle råda en finanskris ser jag inga tecken på. Varför har julen blivit årets stora konsumtionstid? Varför handlar vi oss stressade, panka och utmattade? Har inte diskussionen om klimatförändringarna lärt oss någonting om vårt sätt att leva?

I min familj har vi tröttnat på den tillvaron och insett att julklapparna mer handlar om att sitta och byta pengar än att ge något med eftertanke. Därför har vi sedan några år kört med "Secret Santa". Reglerna är enkla - alla drar en lott med ett namn till vilken man ska inhandla en julklapp. Alla får alltså ett paket var och har bara ett paket att inhandla, vilket innebär att man kan lägga ner lite tid på att verkligen fundera ut någonting bra. Jag väljer en nedvarvad familj på jul framför alla klappar i världen. Det är så himla skönt! Ingen stress, mindre stryk på miljön och en lugnare julafton är resultatet.


Någon som har förstått det här är Karl Bertil Jonsson. Han tar från de som har i överflöd och ger till de som behöver. Han är min julhjälte!





Nej, våga skära ner på klapphetsen. Våga vila under julhelgen. Våga uttrycka din uppskattning till någon på annat sätt än genom två tröjor från HM och en DVD-box från CDON. Det tänker jag göra.

Trött...

På grund av totalt, hundraprocentig trötthet orkar jag inte vara kreativ.
Jag ska sova och vill helst sova hela morgondagen.
Kanske se en Disney-film under filten i soffan.
Och äta min egen kroppsvikt i choklad.

Julhandeln är igång.

Sanna, ta kassan!
Åh, kan du packa åt mig?!
Hallå, var har ni den här nya spindelmansdräkten??
Menar du verkligen att allt Star Wars-lego är slut?? Hur kan det vara möjligt?
Hämta tejp någon!
Fan, felslag i kassan...
Sorry, vi kassorna ligger nere just nu, det är överbelastning i systemet.
Som sagt, vi kan inte göra något åt det just nu.
De kostar 19,90 st, precis som den stoooora skylten anger.
Suck.
Braaaak - AJ!
Vadå, på maxi kostar ju den här Barbien 10 kronor mindre, ska jag verkligen betala 249 kr då?
Nej, vadå kvitto, vem sparar sånt?
Shit, paper cut, igen...
Spring, skutt, hets.

*   *   *   *   *   *   *


Idag började allvaret.
Jag blev inringd till affären för att rivstarta inför julen.
"Hej, kan du vara här om 20 minuter, där är kaos..?"
Ojoj, det var ett startskott som kändes.
Hoppas jag överlever till den 24...

Goooos!

Det här är vad jag har sysslat med ikväll.
Lilla brorsonen Albin underhöll sin faster.
Ganska så go kan man som säga.



Jag har det i allafall bra, men hur är det egentligen med Albin?
Han ser helt förskräck ut av kameran.




Men kanske borta bra, men hos pappa bäst.
Lilla Abbe ser mycket nöjd ut.
 


Dunder-sweet!

Första luckan avklarad!

Nu är det jul i mitt hus. Efter en månads hemlighetsmakeri var det igår dags att göra det årliga julkalendersbytet med syster. Det är en av julens höjdpunkter, en höjdpunkt som återkommer en gång varje dag hela vägen fram till självaste julafton. Reglerna är enkla, den ska vara egengjord och tillverkad med mycket kärlek (och lite inofficiellt ska den innehålla något ätbart). Kruxet är bara det att fantasin börjar snart ta slut efter många års pysslande, men i år tycker jag att vi båda hade lyckats helt sjukt bra!






Här är min kreation. Varje dag finns det ett litet paket med choklad, sedan självklart något lite extra för lucia. På julafton består lucköppningen av två små paket som jag av förstårliga skäl inte kan avslöja innehållet i.





Det här var vad jag fick, ett klädstreck med strumpor - en för varje dag. Genom att nypa lite i dem känns det som en godis i varje, mycket lovande... Nu hänger den i mitt kök och väntar på mig varje morgon.

Avis?

Julbaket närmar sig...

Nu är det bara 10 dagar kvar till mitt startskott går. Näst söndag ska stakar upp, stjärnan lysa i föstret, julmusiken pumpa och lussebullar intas. Peppen är total! Ni missar väl för guds skull inte det här? Jag har (kanske inte så förvånansvärt) redan börja planera inför årets julbak. Självklart ska de traditionella sakerna tillveras men jag har en känsla av att min familj kommer få avnjuta en hel del nyheter också...





Alla har däremot inte samma tålamod som jag har.
Min lilla systerson Hugo har redan tjuvstartat.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0